lördag 21 september 2013

Ett nördfall

Häromveckan fick jag chansen att under 30 minuter försöka förklara vad det är som är så fascinerande med cykling och varför man kan bli så uppslukad av det. Det var intressant att själv försöka sätta ord på det – och väldigt roligt att få stå och bubbla cykelglädje i en halvtimme för ett 30-tal uppmärksamma åhörare (ja, så verkade det i alla fall). Jag hade blivit inbjuden att medverka på en cafékväll som en folkhögskola här i stan ordnade. Förutom en del musikinslag ville de ha någon som pratade på temat "Jag brinner för...". Eller ett "nördinslag" som de också kallade det. Mycket komiskt att bli kallad nörd, men okej då... Jag kanske blev avslöjad helt enkelt. Vill någon höra vad jag sa kan man göra det här: http://www.youtube.com/watch?v=UVWO3pSGXlM

Hjälpryttarna. Vismarlöv.
I dag var jag ute på en skön sväng med klubben efter en veckas vila. Tolv mil blev det utåt Häckeberga, Torna Hällestad, Veberöd och Södra Sandby. Jag var förkyld och hade räknat med att få vända efter några mil. Det kändes direkt i backarna att jag inte hade benen med mig. Men vi höll ett sansat tempo och jag lät bli att dra, så det gick faktiskt bättre än väntat och jag följde med hela vägen. En (icke cyklande) kompis bara skrattade när jag berättade att jag var förkyld och därför hade valt att ta det lugnt på mina tolv mil. Ja, lite komiskt är det kanske... Väldigt härligt att cykla igen efter en veckas vila i alla fall! Vi körde förbi två av de checkpoints som ingår i Höstutmaningen som jag skrev om i mitt förra inlägg. Klubbkompisarna stannade tålmodigt och plåtade på båda ställena för att dokumentera att jag varit där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar